stormwind in the breeze
Hemma efter en ganska så soft dag på PE Creative.
Morgonen började bra, jag var pigg och kände att det skulle bli kul att jobba.
Skulle låsa upp och larma av själv för första gången!
Lite pirrigt faktiskt..
Min lugna morgon ändrade sig snabbt när jag skulle låsa upp dörren. Det tjuter lite som alltid innan man slår in koden. Jag slår in de siffrorna som Pelle sa till mig igår. Men ingenting händer. De lilla tjutande ljudet fortsätter, de ska inte fortsätta. Försöker igen, men inte. Tänkte; "Hur långt tid tar det innan larmet går igång? Och bara de inte går igång nu." Ska precis ta upp telefonen för att ringa Pelle när de börjar tjuta som in-iii-helvete!! Måste gå ut från lokalen för att kunna prata med honom. Och han säger en annan kod, som inte funkar. (Han var helt nyvaken så de var ju inte så konstigt att han bara mumlade något, förståligt.) Telefonen på jobbet ringer. Jag är ju tvungen att svara, för någon, vem det nu är, har ju sett att larmet gått igång. Jag säger att jag fått fel kod av Pelle och tillslut löser det sig och det slutar tjuta. Aj mina öron. Och stackars Pelle som fick vakna av larmet, ha ha ha.
Sätter igång musik, Skindred. Mmm, längesen.
MAGade idag så det var väldigt enkelt.
Pelle kom när jag vart klar och jag fick göra lite TIGande och lite annat smått innan jag skulle gå också så det var skoj.
Stressigt som fan precis innan jag skulle hem. Vi var tvungna att hänga upp ett astungt balkongräcke, för att den skulle in i ugnen. Så jag med mina klena armar försöker hjälpa Pelle så gått som de går. Sen skjutsar han bort mig även fast det bara är några hundra meter till bussen. Vi väntar länge och inser ganska snabbt att jag måste missat bussen precis. Men som tur stod vi kvar och snackade. Och som tur kom bussen också.
Träffade Sibbe på bussen, sjukt längesen. Kul att ses!
Ska bara slappa och ta de lugnt idag.
Borde egentligen springa, men äääh, kanske då..
Beror på hur jag känner mig.
Morgonen började bra, jag var pigg och kände att det skulle bli kul att jobba.
Skulle låsa upp och larma av själv för första gången!
Lite pirrigt faktiskt..
Min lugna morgon ändrade sig snabbt när jag skulle låsa upp dörren. Det tjuter lite som alltid innan man slår in koden. Jag slår in de siffrorna som Pelle sa till mig igår. Men ingenting händer. De lilla tjutande ljudet fortsätter, de ska inte fortsätta. Försöker igen, men inte. Tänkte; "Hur långt tid tar det innan larmet går igång? Och bara de inte går igång nu." Ska precis ta upp telefonen för att ringa Pelle när de börjar tjuta som in-iii-helvete!! Måste gå ut från lokalen för att kunna prata med honom. Och han säger en annan kod, som inte funkar. (Han var helt nyvaken så de var ju inte så konstigt att han bara mumlade något, förståligt.) Telefonen på jobbet ringer. Jag är ju tvungen att svara, för någon, vem det nu är, har ju sett att larmet gått igång. Jag säger att jag fått fel kod av Pelle och tillslut löser det sig och det slutar tjuta. Aj mina öron. Och stackars Pelle som fick vakna av larmet, ha ha ha.
Sätter igång musik, Skindred. Mmm, längesen.
MAGade idag så det var väldigt enkelt.
Pelle kom när jag vart klar och jag fick göra lite TIGande och lite annat smått innan jag skulle gå också så det var skoj.
Stressigt som fan precis innan jag skulle hem. Vi var tvungna att hänga upp ett astungt balkongräcke, för att den skulle in i ugnen. Så jag med mina klena armar försöker hjälpa Pelle så gått som de går. Sen skjutsar han bort mig även fast det bara är några hundra meter till bussen. Vi väntar länge och inser ganska snabbt att jag måste missat bussen precis. Men som tur stod vi kvar och snackade. Och som tur kom bussen också.
Träffade Sibbe på bussen, sjukt längesen. Kul att ses!
Ska bara slappa och ta de lugnt idag.
Borde egentligen springa, men äääh, kanske då..
Beror på hur jag känner mig.
/s
Kommentarer
Trackback