Jag tror att jag övervann lite av min mörker rädsla innan när jag gick hem ifrån Adrian. Det finns en "skogsväg" som jag ogillar jävligt mycket, speciellt när det är mörkt. Men idag så var det precis som att jag plötsligen var på den skogsvägen och den var snart slut. Jag hade inte ens märkt att jag kommit så långt.
Alltså måste ju det betyda att jag gjort ett liiitet framsteg.. eftersom jag inte märkte av rädslan utan istället gick och tänkte på andra saker som gjorde att jag "glömde av".
kanske, jag vet inte. Chockad vart jag iallafall, men glad.

Ohh, fyfan vad gott det är med klementin ! ...från det ena till det andra.. men sjukt gott.

Annars idag.. Skolan har varit seg som sjutton, på fotolektionen kändes det som att jag skulle somna framför datorn. Jag fick inte alls gjort mycket, satt mest på bdb och slöade, spelade lite spel och snackade skit med Stina.
Efter skolan gick jag hem till Adrian. Det var länge sen vi sågs sist och jag har inte mått speciellt bra av det. Men nu känns det iallafall bättre, mycket bättre.
Du betyder mycket för mig, sötnos.

Nu blir det kaffe och macka. Sen måste jag fan läsa i Kirre-boken.
Psykosocialt arbete imorgon och då ska jag ha läst 3 kapitel.
buhu, jag hatar att läsa UNDER TVÅNG. i övrigt också, fast inte lika mycket.

Hejdå till den som nu läser..
hmm, jag tror inte det är någon.. inte många iallafall.. MEN det är skönt att skriva.