Pank hela månaden, förrutom 300 spänn av mitt studiebidrag. Men dom fick jag behålla för att jag var tvungen att köpa nya p-piller. Och resten kommer jag inte få tillbaka. Jävla skit, jag skulle aldrig fört över pengarna. Jag skulle haft den dumma diskussionen före.
Lätt att vara efterklok.

Men nu har jag iallafall bestämt, efter mycket tänkande, att imorgon ska jag gå till olika ställen och kolla efter jobb. Jag ska börja jobba på helger och efter skolan, om det är möjligt. Och sen ska jag flytta till eget så fort som möjligt. För inte tänker jag bo hemma om jag ändå kommer få betala alla utgifter jag behöver och utan dator och tv osv. Får jag ens använda toaletten utan att betala ? För det kostar. Får jag ens ha tänd en lampa ?

Eftersom jag inte har någon inkomst, för studiebidraget lär inte räknas, så kommer jag nog få det jävligt svårt att kunna flytta. Och jag pratade med pappa om det och han var tveksam. Jag måste ändå ha jobb efter skolan. Så nu ska jag fan skita i min lathet och allt vad det heter. Jag vill inte vara här mer. Jag har fått nog och det ska märkas. Detta har inte gjort det bättre precis.

När jag säger hejdå, menar jag det också.
eller snarare farväl, för det betyder väl kanske mer att man inte ska ses igen.



Pappa, du vill alltid mitt bästa, tack. Jag älskar dig, på riktigt.