Jag tror att jag övervann lite av min mörker rädsla innan när jag gick hem ifrån Adrian. Det finns en "skogsväg" som jag ogillar jävligt mycket, speciellt när det är mörkt. Men idag så var det precis som att jag plötsligen var på den skogsvägen och den var snart slut. Jag hade inte ens märkt att jag kommit så långt.
Alltså måste ju det betyda att jag gjort ett liiitet framsteg.. eftersom jag inte märkte av rädslan utan istället gick och tänkte på andra saker som gjorde att jag "glömde av".
kanske, jag vet inte. Chockad vart jag iallafall, men glad.

Ohh, fyfan vad gott det är med klementin ! ...från det ena till det andra.. men sjukt gott.

Annars idag.. Skolan har varit seg som sjutton, på fotolektionen kändes det som att jag skulle somna framför datorn. Jag fick inte alls gjort mycket, satt mest på bdb och slöade, spelade lite spel och snackade skit med Stina.
Efter skolan gick jag hem till Adrian. Det var länge sen vi sågs sist och jag har inte mått speciellt bra av det. Men nu känns det iallafall bättre, mycket bättre.
Du betyder mycket för mig, sötnos.

Nu blir det kaffe och macka. Sen måste jag fan läsa i Kirre-boken.
Psykosocialt arbete imorgon och då ska jag ha läst 3 kapitel.
buhu, jag hatar att läsa UNDER TVÅNG. i övrigt också, fast inte lika mycket.

Hejdå till den som nu läser..
hmm, jag tror inte det är någon.. inte många iallafall.. MEN det är skönt att skriva.

Idag var jag duktig och gick till banken. Så nu har jag fixat internetbank, telefonbank och ett visa-kort.
Snart ska Becca komma förbi en stund och sen så måste jag plugga som en gnu. Känns som att jag har skit mycket, och jag har börjat att skjuta upp allting. Det är INTE bra för hälsan.

Skärpning !

jag behöver..
jag längtar..
Jag vill känna..
jag, jag vet inte vadfan jag vill göra.
joo, jag vill kramas. Jag BEHÖVER närhet. NU!

Jag är trött på att hela tiden inte ha något att göra. Jag är trött på att sitta framför denna dumburk hela dagarna. Jag är trött på att inte få något gjort och få ut något av mitt liv. Men jag har inte heller varken lust eller vilja att göra någonting åt det. Jag trivs men ändå inte. Ibland är det ganska förmycketensamt, men ibland är det hur skönt som helst och jag vill inget hellre än att vara på mitt rum, framför min kära dator. Även fast ryggen värker.
Träsmak i arslet ska man ju inte ens behöva nämna...

Jag har hur mycket tid i världen, men ändå är jag stressad. Sjukt. Jag skulle egentligen kunna lägga lite mer tid på skolsaker eller något annat viktigt. Men jag "hinner inte".
Det är svårt att se framåt, snart är skolan slut och då MÅSTE man jobba. Härligt ! eller inte.. men ändå vill man bara få skolan överstökad så man slipper den. SHIT, jag fattar inte meningen med detta. Någon som känner sig extra snäll och vill ge mig lite pengar ? Så jag klarar mig.. resten av livet.. helst några miljoner, eller miljarder skulle också gå bra. Då kan jag kanske leva lite lyxigare också och ha massa saker som jag vill ha. JATACK!

Nu har jag suttit framför datorn i snart 13 timmar. Det enda jag har lämnat datorn är för att käka, hämta kaffe, gå på toaletten... inte mer. Jo, jag duschade och städade mitt rum i morses..
aaahh, snart blir jag galen på riktigt. Egentligen hade jag velat gå ut och ta några öl. Men min ekonomi sviker mig som vanligt. Får hoppas jag kan ta det nästa helg.

Jag längtar iallafall tills på fredag, studiebidrag.. Då ska det handlas. Förrhoppningsvis. Och så ska jag nog se om någon vill följa med till hotellet och ta en öl, det kunde ju faktiskt vara liite trevligt.

Jag har funderat mycket kring varför människor är och beter sig som dom gör. Varför måste man försöka verka bättre genom att trycka ner en annan människa? Var ligger problemet?
Det enda jag kan tänka på är dåligt självförtroende eller självkänsla.
Men varför kan man inte istället acceptera det och försöka stärka sig själv på andra sett. Man mår inte bättre själv av att göra en annan person illa, även fast man kanske tror det, man känner sig bättre för stunden. Och personen som blir utsatt mår inte heller bra. Det kan vara så jävla små saker som inte ens betyder någonting egentigen, ett litet ord.
DET SITTER KVAR, resten av livet.
Jag säger inte att jag aldrig gjort liknande saker som detta. Men jag har lagt ner, för jag har insett att det inte gör någon nytta någonstans. Och jag vet hur det känns. Men visst tänker jag elaka saker om personer och så ibland, men vem gör inte det? Det gör alla.

Okey, I'll give it a try.
Idag har det vart en sju-helvetes jävla dag faktiskt. Varför ska allt hända på en och samma dag, så man trycks ner ännu mer? Jag förstår det inte. Jag vaknar dötrött, som alla andra dagar. Duschar, käkar osv.. När jag ska gå så får jag se världens äckligaste sak som jag inte ens vill nämna, för så vidrigt är det.. tycker jag. Vissa vet för att dom har jag berättat för. Iallafall, när jag kommer till skolan har jag inställd Psykologi.. så först klockan 10 är det föreläsning av någon författar-brud. Tråkig mestadels men ganska intressant ändå. Fotot var tråkigt som vanligt. Vi drog till badhuset av alla ställen och fotade där. Coolt.

Få ord kan göra så jävla mycket. Jag förstår inte ens vad jag har gjort. JAG HAR INTE GJORT ELLER SAGT ETT PISS, ändå är det jag som är felet? Enligt dig iallafall. Jag orkar inte med dig, men ändå känner jag att jag behöver dig, eller snarare ditt GAMLA jag. Det jaget och den vännen som gjorde mig glad. Men nu har du blivit ännu mer omogen, på ett dåligt sätt, och du gör mig ledsen. varför? och JA, jag ska lämna dig ifred, det är det jag gjort de senaste veckorna. Men ändå misslyckas jag, enligt dig IGEN.

Det bra som hänt idag är att jag träffade "scooby-doo-gänget", almost everyone. <3
Och Elon hade med sig en bok till mig, som jag läst en gång innan och tro det eller ej, jag håller på och läser den igen nu. Inte likt mig men den boken ÄR faktiskt bra. Vingklippt ängel.

Påtal om ingenting så har jag väldigt svårt att förstå mig på vad kärlek är.
Jag kan se det men jag kan inte känna det :/